ATLAS RESORS HISTORIA
När Nyman & Schultz, i slutet av 1965, hade hamnat i ekonomiskt trångmål och Handelsbanken övertagit koncernen, blev en av de första åtgärderna att konsolidera researrangörsverksamheten samt att flytta Vingresors huvudkontor från Göteborg till Stockholm.
Långt ifrån alla av de som då arbetade på Vingresor tog emot flyttningsbeskedet med glädje och fem av dem bestämde sig för att tillsammans starta en ny researrangör. De fem var: vice VD:n Rolf Blomgren, produktionscheferna Ingvar Berggren och PG Erlandsson, trafikchefen Lennart Lindgren och bokningschefen Åke Larsson.
Var hittar vi pengar?
Och ett namn? Till att börja med gällde det att klara finansieringen. Aktiekapitalet var enbart 50 000 kronor (idag nästan 430 000 kronor) och räckte tillnärmelsevis inte. Från bankerna fick man inga lån eftersom företaget saknade fasta tillgångar. Till sist vände man sig till diverse leverantörer, varav många helhjärtat ställde upp för den nye arrangören. Exempelvis gav Skandia ett förskott på 50 000 kronor på provisioner för sålda reseförsäkringar, Wezäta tryckte den första katalogen på kredit och flygbolaget Braathens SAFE ställde upp med de 200 000 som behövdes för resegarantin. Även en del leverantörer på de blivande resmålen – hotell, agenter och bussbolag – bidrog med lån.
(Foto: Atlas Resor).
Nästa uppgift var att komma på ett bra firmanamn, arbetsnamnet hade kort och gott blivit X-resor och så kunde det inte fortsätta. Många förslag dök upp och förkastades, det gällde att komma på ett namn som både var slagkraftigt, lätt att komma ihåg och dessutom gångbart internationellt. Rolf Blomgren, som tidigare även suttit i Nyman & Schultz styrelse, kom på en briljant idé: Atlas.
I resesammanhang var Atlas visserligen inget nytt, konstigt vore det annars. Många år tidigare hade Salénrederierna startat Atlas Resebureau, som sedermera övertogs av Nordisk Resebureau och då fick namnet Nordisk Atlas. Så småningom blev det dags för Nyman & Schultz att ta över företaget. Nordisk Atlas blev dock ett vilande bolag och Nymans glömde helt enkelt bort att bevaka namnet. Detta visste Blomgren, som reste upp till Stockholm och besökte Patent och Registreringsverket i syfte att registrera sitt nya företaget under namnet Atlas Resor AB. Slutligen registrerades bolaget den 5 december 1966. När nyheten om hur Blomgren ”stulit” namnet nådde Nymans, lär de inte ha blivit särskilt glada.
Distribution
I samband med Vingresors omorganisation ändrade bolaget också sin distributionsform. Från att ha sålt sina produkter via återförsäljare gick man nu över till enbart direktförsäljning i egna butiker. Detta uppskattades självfallet inte av landets resebyråer, som på så vis blev av med en viktig leverantör. Så när den nye arrangören Atlas Resor erbjöd sina produkter till agenterna, togs dessa emot med öppen famn. Vingresors ändrade strategi bidrog med andra ord nämnvärt till Atlas första framgång.
(Bild: Åke Larssons arkiv).
Atlas Resor övertog egentligen en hel del efter Vingresor. Förutom de fem personerna i ledningen hade ytterligare ett tiotal medarbetare följt med till den nye arrangören, vars kontor var beläget på samma plats som Vingresor en gång innehaft. Och dessutom plockade man åt sig delar av Vingresors marknad.
I början av februari 1967 kom så Atlas Resors första katalog. Den bestod av 32 sidor och omfattade tio resmål: Mallorca, Costa del Sol och Benidorm i Spanien, Alassio, Rimini och Riccione i Italien, Porec, Makarska och Dubrovnic i dåtida Jugoslavien samt Rhodos i Grekland. I katalogens inledningstext kan vi bland annat läsa:
Atlas Resor arrangerar resor under ansvar och till priser, som är anpassade för det stora flertalet resenärer. Genom väletablerade kontakter med hotell och trafikföretag samt genom effektiv organisation med mycket branschkunniga medarbetare kan Atlas Resor erbjuda attraktiva resor för både den som vill resa för att roa sig och den som vill se sig omkring eller enbart vila, bada och ha det skönt.
Våra resor genomförs till sin huvuddel med det norska flygbolaget Braathens SAFE. Braathens utför sin chartertrafik genomgående med ett av de mest beprövade propellerplanen, nämligen fyrmotoriga DC-6 B. I Braathens flotta ingår sju plan av denna typ.
Katalogens billigaste resa gick till Alassio – Hotel Constanza med helpension – och kostade 395 kronor (3 040 kronor idag). Dyrast var det att spendera tre veckor på Grand Hotel på Rhodos, den resan kostade 1 850 kronor (14 230 kronor) inklusive halvpension.
Redan den 18 mars samma år gick den första resan. Den avgick från Torslanda flygplats och resmålet var, i vanlig ordning, Mallorca.
Under sin första sommar hade Atlas Resor 14 000 resenärer och omsättningen kom att bli 11,7 miljoner kronor (ungefär 90 miljoner).
Expansion och datorisering
Tre år senare var man upp i 54 000 resenärer och en omsättning på 43,5 miljoner (drygt 328 miljoner). Denna kraftiga expansion var emellertid mer än vad företaget klarade av, det behövdes nytt kapital för att bland annat investeras i dataanläggning och nya, större lokaler. Ägarna kontaktade därför sin huvudleverantör på flygsidan och den 2 november 1970 såldes Atlas Resor till Braathens SAFE.
Atlas Resor gick tidigt in i dataåldern. Den första maskinen införskaffades redan 69/70 och var en så kallad IBM 64.00, en stor, otymplig – och med dagens mått oerhört enkel – dator som till exempel saknade bildskärm. Istället fanns två lampor; en grön som indikerade att det fanns plats på det efterfrågade flyget och en röd som meddelade att det var fullt. Datorn matades med hålkort, där bokningarna fanns stansade.
(Bild: Åke Larssons arkiv).
Trots sin enkelhet var detta ett stort framsteg, jämfört med det tidigare manuella systemet. Det gick till på så vis att man hade stora tavlor på väggen där flygen fanns antecknade. Bokningarna skrevs på små gröna klisterlappar som sedan fästes på tavlan. Systemet fungerade – i alla fall om ingen öppnade fönstret så att vinddraget blåste ned lapparna på golvet.
Det nya datorsystemet hade dock en hel del brister. Någon egentlig programvara existerade inte, allt fick lösas efter hand.
1971 införskaffades en ny anläggning i form av en IBM 1800 – en på den tiden mycket avancerad maskin, som till och med hade bildskärmar. Dessa var emellertid mycket små, de hade bara plats för sex rader och ett fyrtiotal tecken vilket innebar att alla uppgifter datorn skulle matas med måste vara kodade. Exempelvis hette Stockholm 01, Jönköping 02, Göteborg 03, Mallorca 46 och Costa del Sol 47. Detta ställde givetvis stora krav på personalen, som tvingades lära sig en mängd olika koder.
Den fysiska storleken på maskinen var också imponerade. Den bestod av fem lådor, cirka 2 meter djupa, tre meter breda och en halv meter höga. Prestandan var dock betydligt lägre än vad en av dagens små bärbara dator kan åstadkomma. Dessutom alstrade maskinerna enormt mycket värme vilket fick till följd att man tvingades installera stora kylanläggningar. Anläggningar som på den tiden enbart sprutade ut kall luft – arbetsmiljön i datorrummen var med andra ord inte den bästa.
Den 2 juni 1978 reste, enligt de datalistor som tagits fram, den miljonte resenären med Atlas Resor. Hon hette Aina Almkvist, kom från Vänersborg och hade köpt en resa till Rimini. Detta skulle givetvis firas, så med på planet fanns bland annat representanter för företaget och journalister. Myndigheterna i Rimini var visserligen meddelade om händelsen, men förvåningen bland den ditresta delegationen blev ändå stor när flyget landade. Röda mattan var utrullad och med poliseskort och tjutande sirener, fördes Aina till stadens borgmästare. Denne utnämnde henne till hedersgäst för en dag, varpå följde blomsterutdelning, radio- och TV-intervju, cocktailparty och galamiddag. Uppståndelsen var enorm och till sist förstod man också varför. De italienska myndigheterna hade nämligen missuppfattat det hela – och trodde att Aina var det miljonte resenären till just Rimini. Så var ju inte riktigt fallet, men ingen hade hjärta att rätta till misstaget.
Under flera år, i slutet av 70- och början av 80-talet, var Atlas Resor Sveriges näst störste researrangör. Vingresor var störst och som god trea kom Fritidsresor. 1980 hade Atlas för första gången fler än 200 000 resenärer, året därefter var antalet 244 435 och omsättningen en halv miljard kronor. Men utvecklingen skulle komma att vända och flera år av kraftig turbulens väntade.
Felsatsningar
Ekonomiskt hade det inte gått bra lika, företaget genererade ingen vinst varför Atlas ägare, flygbolaget Braathens, nu började engagera sig alltmer i driften av bolaget.
När dåvarande Trivselresor gick i konkurs, 1982, övertog Atlas deras butiker och bestämde sig för att delvis byta distributionsform. Nyheten att Atlas Resor skulle börja sälja resor även i egna butiker mottogs dock inte med glädje av landets resebyråer. Man såg det som svek mot, som man tyckte, alltid lojala återförsäljare.
I februari 1983 öppnade Atlas emellertid sina första egna butiker. Den negativa inställningen hos återförsäljarna, tillsammans med en minskande marknad på grund av stora devalveringar av svenska kronan, gjorde att Atlas började tappa volym.
I april samma år avgick Rolf Blomgren från sin tjänst som VD och efterträddes av Lennart Lindgren.
(Bild: Thomas Edgrens arkiv).
Braathens beslutade 1986 att konsolidera sin researrangörsverksamhet genom att delvis slå ihop Atlas Resor och den norska arrangören Saga Solreiser. Fördelarna med stordrift lockade. De båda arrangörernas huvudkontor, databehandling och administration förlades till Oslo. I Sverige fanns då enbart kvar en renodlad försäljningsorganisation. Samtidigt byttes stora delar av ledningen ut och man tillsatte en ny VD, Thomas Kristoffersson.
Även på resmålen skulle verksamheten samordnas, men det visade sig snart att kulturkrocken mellan svenskar och norrmän skulle bli stor.
Under en period blev till och med affärerna lidande eftersom alltför mycket kraft och energi gick åt för att lösa interna problem.
I början av 1987 blev det dags för ytterligare en ändring av distributionsformen. Man sade upp avtalen med samtliga återförsäljare och koncentrerade försäljningen till de egna butikerna – sammanlagt 28 stycken. Samma år köpte man La Piste, en arrangör som specialiserat sig på vintersport.
Ägarbyte x 2
Försäljningen sviktade allt mer och i maj 1988 sålde Braathens slutligen Atlas Resor. Köpare blev Stockholm-Saltsjön, som ägdes av Wallenberg och som under denna period satsade kraftigt på resebranschen. De hade tidigare förvärvat majoriteten i flygbolaget Transwede samt resebyråkedjan Bennett. I samband med ägarbytet flyttade Atlas Resors huvudkontor till Kista, utanför Stockholm, vilket förde med sig att en stor del av personalen byttes ut.
Samma år insåg man att satsningen på enbart egna butiker var felaktig. För att inte ytterligare tappa marknadsandelar, bestämde man sig för att koncentrera försäljningen till enbart tolv egna butiker samt att på samma gång återuppta samarbetet med landets resebyråer.
Perioden under Stockholm-Saltsjön blev kort, men mycket offensiv. Man gjorde stora satsningar – inte minst i marknadsföringen – men det positiva ekonomiska resultatet uteblev.
Hösten 1989 gick Stockholm-Saltsjön ihop med Reso och bildade koncernen NRT Nordisk AB, varpå Atlas Resor – tillsammans med bland andra Fritidsresor – kom att ingå i NRT:s charterdivision Nordpool.
Atlas drevs vidare som ett separat varumärke, men produktionen och samtliga administrativa funktioner lades under Fritidsresor. Till en början visade sig detta vara en lyckad strategi och Atlas Resor visade ett positivt resultat. I samband med branschens allmänna nedgång under 1990-talets första år, beroende på bland annat krisen i Kuwait och en svag svensk ekonomi, började det emellertid på nytt gå sämre.
För att inte Atlas resor skulle konkurrera om samma kunder som Fritidsresor försökte man då profilera Atlas som en mer exklusiv charterarrangör för vuxen publik, en satsning som dock inte lyckades varför varumärket blev vilande under några år.
Sommarsäsongen 2000 gjorde man en nylansering – Atlas, charter för vuxna människor – med en omfattande reklamkampanj, men inte heller detta lyckades. Efter en kort period som IT-arrangör lades Atlas Resor ned och blev ett vilande varumärke inom Fritidsresegruppen.
